IsraelArtiklar.com

Israel och Libanon: den 23 maj 2000 fullföljde Israel tillbakadragandet av all militär från Säkerhetszonen i södra Libanon enligt den israeliska regeringens beslut att fullfölja FNs Säkerhetsråds resolution 425. Libanon tyvärr, har inte fullföljt resolutionen 425 och inte heller Resolution 1559 (upphörande av Hizbollah och utrymning av Libanon armé i södra Libanon).

Våldet återupptogs efter att 8 israeliska soldater dödas och två israeliska soldater bortrövades och beskjutning av Hizbollah av städerna i norra Israel den 12 juli 2006. Israel var tvungen att agera för att få bort Hizbollahs terrorister i södra Libanon och dess tiotusentals artilleriraketer som de försetts med av Iran och Syrien för att användas mot miljoner civila israeler.

I konflikten som följde som senare kom att kallas det Andra Libanonkriget, avfyrade över 4 000 raketer mot civila mål i Israel vilka tog 44 civila israelers liv och omfattande skador på civil infrastruktur och egendom. 119 israeliska soldater dödades också i konflikten. Striderna upphörde när FNs Säkerhetsråds Resolution 1701 antogs den 11 augusti 2006 där man uppmanar till ett ovillkorligt frisläppande av de bortrövade soldaterna, uppmanar Libanon och den nya UNIFIl att tillsammans utrymma södra Libanon och upprätta ett vapenembargo på libanesiska grupper annat än den Libanesiska regeringen.

Israelsambassad.se

Israel och Syrien: Inom ramverket för Madridfördraget, inleddes samtal mellan israeliska och syriska delegationer i Washington.
Två rundor av syrisk-israeliska fredssamtal (december 1995 och januari 1996) fokuserade på säkerhet och andra viktiga frågor. Förhandlingar mellan Israel och Syrien återupptogs i januari 2000 i Shepherdstown, USA efter ett 3 år långt uppehåll. Dessa förhandlingar ledde emellertid inte till något genombrott och inte heller mötet mellan President Clinton och President Hafez Assad i Genève i mars 2000 ledde till förnyade samtal.
Syrien tillsammans med Iran backar upp de våldsammaste och farligaste terroristorganisationerna såsom Hizbollah och de olika palestinska terroristgrupperna.

Israelsambassad.se

Det senaste fredsförslaget

Den s k Kvartetten, FN, EU, USA och Ryssland tar initiativ till Färdplanen

Den 25 maj 2003 accepterade Israel Färdplanen och de tillhörande kommentarerna som Israel anser vara nödvändiga för ett fullföljande. Palestinierna har ännu inte fullföljt sina åtagande i enlighet med den första fasen, nämligen att upphöra med terrorism och upphöra med uppvigling. En av de åtgärder som Israel har vidtagit mot terrorism är uppförandet av antiterroriststängslet.

Israelsambassad.se

I augusti 2005, drar sig Israel bort från Gazaremsan och från fyra bosättningar i norra Samarien (Västbanken) i ett försök att få igång fredsprocessen igen efter fem år palestinsk terrorism. Men den palestinska terrorismen fortsatte med bl a Kassam-missilattacker från Gazaremsan mot norra Negev och kidnappning av israeliska soldater vilket ledde till israeliska militära aktioner.

Efter att Hamas terrororganisation tar över styret på Gazaremsan börjar raketer och granater efter utrymningen att falla över Israels södra samhällen:

Sedan den första raketen avfyrats mot Israel den 16 april 2001: 4 548

Sedan Israel dragit sig tillbaka från Gazaremsan i augusti 2005: 3 965

Sedan Hamas tagit över Gazaremsan i juni 2007: 2 527

Dessutom har 4 366 granater avfyrats mot Israel sedan april 2001.

Israelsambassad.se

4 år av terrorism

I september 2000 initierade palestinierna en Intifada, en kampanj av ohämmad terrorism och våld som orsakade svåra förluster och lidande på båda sidor. Otaliga försök gjordes för att få ett slut på våldet och återuppta fredsprocessen.

Israel accepterade den vision som USAs President George W Bush lade fram den 24 juni 2002 för att få ett slut på palestinsk terrorism och nå en slutgiltig uppgörelse.

Israelsambassad.se

Wye River memorandum

Tidsplanen för fullföljande av ytterliggare utrymningsfaser enligt den Interima Överenskommelsen skrevs om vid två tillfällen av båda sidor framför allt i Wye River Memorandum i oktober 1998. Till följd av dessa korrigeringar fullföljde Israel den första och andra fasen av Utrymningsdokumenten (Further Redeployment FRD) i mars 2000. Ett resultat av denna utrymning är att; över 18% av Västbanken benämndes Area A och över 21% Area B med 98% av den palestinska befolkningen på Västbanken under den Palestinska Myndighetens styre.

Slutgiltiga Statusförhandlingar mellan parterna för att bestämma naturen av den slutgiltiga lösningen mellan Israel och den palestinska enheten inleddes som planerat i maj 1996. Självmordsattacker utförda av Hamas terrorister i Jerusalem och Tel Aviv under 1996 fördunklade Israels syn på fredsprocessen. Ett uppehåll på tre år följde och samtalen om en Slutgiltig Status återupptogs bara efter Sharm e Sheihk Memorandumet i september 1999. På inbjudan av USAs President Bill Clinton deltog Israels Premiärminister Ehud Barak och den Palestinska Myndighetens Ordförande Yasser Arafat i ett toppmöte i Camp David i juli 2000 för att återuppta förhandlingar. Mötet slutade utan att en överenskommelse nåtts tack vare att Ordförande Arafat nekade att acceptera det generösa förslaget. Man kom emellertid överens om ett trilateralt uttalande i vilket man definierade principerna för kommande förhandlingar.

Israelsambassad.se

Israel – palestinierna

Israel och palestinierna: Efter månader av intensiva inofficiella kontakter i Oslo mellan förhandlare från Israel och PLO – Palestinian Liberation Organization – formulerades den s k Declaration of Principles (DOP) med riktlinjer för ett palestinskt självstyre på Västbanken och Gazaremsan. Dokumentet skrevs under den 13 september 1993 och föregicks av en brevväxling mellan PLOs ordförande Yasser Arafat och Israels Premiärminister Yitzhak Rabin, i vilken PLO avsade sig användandet av terrorism, lovade att ogiltigförklara de stycken i sina stadgar som förnekade Israels rätt att existera och förpliktigade sig till en fredlig lösning av den årtionde långa konflikten.

Sedan bildandet 1948 har Israel sökt fred med sina grannar genom direkta förhandlingar. Försök att nå fred och försök till direkta kanaler för dialog möttes dock inte med motsvarande försök från den arabiska sidan. Fram till Madridkonferensen 1991 hade enbart Egypten accepterat Israels erbjudande om direkta förhandlingar. 1977 accepterade den egyptiska presidenten Anwar Sadat premiärminister Menachem Begins inbjudan till samtal och de två länderna satte igång historiska förhandlingar som ledde till Camp David-avtalet 1978 och till fredsfördraget mellan Israel och Egypten 1979. Efter det har fred hållits, och samarbetet mellan de två staterna växer.

Sedan det egyptisk-israeliska fredsfördraget (1979), tog Israel och andra olika initiativ för fredsprocessen i Mellanöstern. Detta ledde slutligen till Madridmötet för fred i oktober 1991 under amerikanskt och sovjetiskt beskydd där man samlade representanter från Israel, Syrien, Libanon, Jordanien och palestinierna. De formella mötena följdes av bilaterala förhandlingar mellan parterna och av multilaterala samtal om frågor rörande regionen.

Israelsambassad.se

Igår kväll inträffade en beklagansvärd händelse när människor dödades och andra skadades. IDF:s soldater som var tvungna att försvara sig skadades också. Denna händelse var resultatet av en internationell provokation av styrkor som stöds av Iran och dess terroristenklav, Hamas på Gazaremsan. Hamas har avfyrat tusentals missiler mot Staten Israel och samlar på sig tusentals fler. Detta är ett tydligt fall av självförsvar. Israel kan inte tillåta ett fritt flöde av vapen, av raketer och missiler till Hamas terroristbaser i Gaza. Det är en terroristbas som stöds av Iran och har redan avfyrat tusentals raketer mot israeliska städer; de försöker smuggla in tusentals fler och det är därför Israel måste inspektera lasten som kommer till Gaza. Det är också ett tydligt fall av självförsvar eftersom våra soldater när de inspekterade dessa skepp, attackerades – och nästan lynchades. De attackerades med klubbor, med knivar, kanske besköts de också och de var tvungna att försvara sig – de höll på att bli dödade. Israel kunde inte låta sina soldater bli lynchade vilket inget annat land med självrespekt heller skulle göra.

Vår politik är enkel. Vi säger; all last, all humanitär hjälp till Gaza kan föras in. Vad vi vill förhindra är möjligheten att föra in krigsmaterial – missiler, raketer, och vad som krävs för att tillverka höljet för missiler och raketer. Detta har varit vår politik och igår sade vi till konvojen – vilket inte enbart var en oskyldig flotta – att föra in sin last till Ashdod. Vi sade till dem att vi skulle undersöka deras last och tillåta den last som inte skulle användas som vapen eller annat material för Hamas i Gaza.

Fem av de sex skeppen accepterade dessa villkor utan våld. Tydligen hade det sjätte skeppet, det största, som hade mer än hundratals människor ombord en i förväg planerad plan att skada IDF:s soldater. När den första soldaten släpptes ner på skeppets däck, attackerades de av en våldsamling samling och tvingades att försvara sina liv. Det var då denna beklagansvärda händelse ägde rum.

Vi har en enkel politik som kommer att fortsätta. Vi har inget otalt med invånarna i Gaza. Vi är intresserade av att tillåta dem att fortsätta sina rutiner. Vi vill förhindra en humanitär kris i Gaza men vi slåss mot Hamas som hotar Israels invånare och avfyrar missiler mot israeliska städer.

Det är vår plikt att försvara Israels invånare, försvara Israels städer och försäkra oss om Staten Israels säkerhet – och det kommer vi att fortsätta göra.